torsdag 16 december 2010

I lost a piece of myself on the road, or maybe I was born that way.

Fick med mig det vanliga hem, julmust. Alltid bättre än inget, eller vad man säger. Vill att min fina ska komma hem. Längtar inte tills på måndag, vill inte sjunga. Vill sjunga. Vill inte vill inte vill inte sjunga. Men jag antar att det är bara så jag är. Hopplöst svår.


Godnatt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar