fredag 5 november 2010

jag liksom föll över kanten

Den vackraste stunden i livet var den när du kom
och allt var förbjudet
och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om
för det ekar i huvet
och det blod som jag trodde var stilla, fick du att rinna,
den uppgivna röst som jag nyttjat så illa, fick du att försvinna

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar